Himlen ser på

Jag önskar jag kunde beskriva de senaste dagarna i ord.
Men jag är inte kvinna nog att formulera det.

För en vecka sedan kom han hit, till mitt stora hus i skogen.
I samma sekund som vi sågs, klev vi in i vår skimrande bubbla.

Det var som att tiden stannade och med min hand i hans trygga,
vågade jag låta mig översköljas av Kärlekens och Känslornas vattenfall.

Upptrampade stigar och gränser suddades ut.
Vi möttes på en helt ny nivå och blottade vårt innersta.

Samförstånd, tillit och trygghet
blandat med svindlande passion och erotik.

Vi testar nya vägar och endast den fria fantasin sätter våra gränser.

Fullkomligt utmattade och outsägligt lyckliga,
har vi framåt morgontimmarna somnat tätt intill varandra.

Bara för att vakna några timmar senare och låta dagen passera
medan vi lever och andas i vår mjuka säng.

Det här är det största, det högsta.

Jag vet, i djupet av mitt hjärta, att närmare himlen än så här,
kan ingen människa nå.

Kommentarer
Postat av: Snurran

Det låter alldeles, alldeles underbart! Lyckliga ni! :-)

2009-01-05 @ 15:09:38
URL: http://blogg.passagen.se/filijokus/
Postat av: L

Låter som den största lyckan! Är det inte dags att permanenrta den?? (Ja, jag vet...jag har tjatat om det förr...)

2009-01-08 @ 13:19:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0