Dagarna som räknas

Drömde inatt om en bilkrasch.
Jag gör det ibland.
Vilka som var med i bilen minns jag inte.
Bara att vi åkte i hög fart och det var inte jag som körde.
Som alltid när jag drömmer detta kommer vi till
en skarp sväng och föraren kan inte ta kurvan så vi far rakt fram
och jag vaknar alltid med ett ryck och hjärtklappning när bilen
lämnar vägbanan och flyger i luften just innan vi kraschar.
Mycket obehagligt.

Jag läste en drömtydning någonstans att det byter att ens liv
håller på att krascha. Måste säga att jag inte tycker det stämmer
det allra minsta. Tvärtom har jag den senaste veckan, när jag fått
umgås med mig själv och mina tankar, känt att jag mognat och tagit
ännu ett kliv på utvecklingsstegen. Jag har utvecklat en större
människokärlek och nått nya insikter, glädje och tacksamhet.

Människor har kommit i min väg som får mig att se tillbaka och
tänka en runda till på saker och ting. Ur detta kan jag ge något
tillbaka och faktiskt hjälpa medmänniskor som är i situationer som
liknar sådana jag själv varit i. Det känns KÄRLEK. Jag, en egoistisk Vädur,
som ger något till någon annan utan egen vinning? Jo, faktiskt. Fast vinner
något gör jag, eftersom det skänker mig en sån glädje.

Nä, go vänner...nu är tvätten klar och jag ska gå ut i vårvädret och hänga den...