Dagarna som räknas

Många nyfikna och intresserade frågor idag på jobbet
om kursen jag varit på.

Det är säkert ingen slump att vi
hamnat på samma arbetsplats.

Jag märker att det jag berättar sprider sig som små
strålar av ljus till människorna.

En sak som jag bär med mig är att jag är så förundrad
över att de jag träffade i helgen sökte sig till mig.

På något sätt förväntar jag mig alltid att bli bortvald.
Precis som i skolan.

Men istället för att själv söka kontakt lät jag allt vara
och de valde mig. Vilken känsla! Att räknas, att få vara med!