Dagarna som räknas

Lite rastlös.

Vill prova saker som jag lärde mig på kursen
men har ingen att öva på.

Försökte prata med hästen.
Hästen som min mormors far, Axel, sade ska bli min.

Har tränat henne på att gå ifrån gården.
Det vill hon INTE.

Jag lockar och pockar.
Hon tar ett steg.
Jag släpper efter i grimskaftet så fort hon gör rätt och berömmer.
Så där håller vi på.

Jag försökte prata med henne innan vi gick.
Satte mig på en pall framför henne.

Vet inte om det gick men hon stod alldeles stilla
med sin mjuka mule alldeles intill mitt ansikte
och blåste varm luft på mig.

När vi gått några steg bortåt vägen började jag skratta
och talade högt om för henne att det finns inga älgar här!
För det var vad hon visade mig; älgar och att hon inte gillar dem.

Saknar tjejerna från kursen.
Saknar att vara bland dem som kan så mycket mer.