Dagarna som räknas

Vimmelkantig efter kursen i helgen.

Tänk dig att komma till en ny plats med enbart nya bekantskaper.
Kan vara lite läskigt, eller hur?

Men när du ser rummet fyllas av människor (läs kvinnor),
så känner du igen nästan varenda en av dem!
Vissa av dem lyser starkare och du känner dig helt säker på
att ni setts förut.

Jag har fått göra så mycket som jag inte hade en aning om att jag kunde.

Utan svårighet kunde jag gå in i andevärlden och se en kvinnas döda farbror.
Jag fick prova att lämna min fysiska kropp och gå runt med min ljuskropp
och känna på olika material. Med lätthet kunde man sticka handen genom
ett bord eller en vägg.

Min mormors far kom till mig och nu förstår jag att det är hans längtan
efter hästar som ofta går in i mig. Han är med mig nu och jag kan vända
mig till honom för stöd.

Jag fick förflytta mig till igår, idag, och kände mig själv igår, fast idag.
Krångligt?

Jag fick rita själsblommor och göra själsporträtt.
Fascinerande att bilderna bara kommer till en.

Med hjälp av ett föremål som jag höll i mina händer fick jag bilder
ur en annan (levande) människas liv.

Jag har fått verktyg att lättare kunna fatta beslut.
Nu vet jag också hur jag ska hantera obehagliga bilder som ofta
dyker upp i mig och gör mig ledsen.

Djurkommunikation känns inte heller varken svårt eller konstigt längre
och jag ska definitivt prova på.

Flera av kvinnorna berörde mig djupt och jag minns dem med strålande värme.

En fantastisk känsla att stå i ring med fattade händer och känna energin
strömma mellan oss med sådan kraft att vi gungar och det känns som
elektricitet i våra händer. Så urtida och det kändes så tydligt att vi stått
så förut, i en annan tid.

Jag har fått reda på vad som är min livsuppgift och allt föll på plats.
Det jag längtat efter och drömt om kommer att bli verklighet.
Och jag tror att jag kommer att få möta både Björn Ranelid och Bob Hansson.
(Det där var mer ett skämt men jag har sett mig sitta i TV)

Jag känner mig starkare lugnare och har mer tilltro till min intuition.
Nu vet jag hur jag ska lyssna och förstå.

Dessutom fick jag en inblick i framtiden men det vill jag inte skriva om här...