Utkast: Det var ...

Det var så länge sedan vi sågs.
Det är så det känns fast det bara är en vecka sedan.

Ännu är det många dagar tills vi ses igen.
Den tjugoandra augusti.

Visst skulle vi kunna ses någon helg med alla barn.
Men det ger så lite och tar så otroligt mycket energi.
Två minuter här och två minuter där.
Inte ens natten är vår.

Så det är bara att vänta.
Bara att vänja sig vid att vänta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0