Dagarna som räknas

Idag när jag var och handlade så blev jag stående vid ett fröställ.
De senaste dagarna har jag funderat mycket på vad jag vill göra med
den stora trädgård jag kommer att få när vi flyttar.
Sist jag bodde i hus drömde jag om en örtagård men det blev
aldrig som jag hade tänkt mig.
Kanske är tiden och platsen nu den rätta för att förverkliga den drömmen?

Jag minns barndomens trädgårdsland.
Alma hackade och räfsade, sådde och vattnade.
Hon visste hur det skulle vara.
Snörräta rader och bäddar som var upphöjda.
Jag var fem år och tyckte att det var så vackert.
Jag ville också ha det så.

När jag blev lite äldre plundrade vi Almas land.
Åt upp nästan alla hennes sockerärtor.
Stackars Alma.

Men kanske kan jag återskapa bilden jag har av hennes land nu.
Min dröm är inte så vidlyftig.
Bara några vanliga saker som salladslök, persilja, dill och gräslök.
Kanske timjan och basilika.
Potatis ska jag nog försöka odla i spann.
Barnen vill odla pumpor.

Och så ska jag ha en liten hörna med blommor.
Eller ska de kanske få rama in?

Drömmen om ett trädgårdsland är ljuv.
Jag vet inte riktigt hur man gör...men jag kan lära mig.