Dagarna som räknas

Morgonen började redan tjugo över sex idag, då min gosige son kröp ner till mig i sängen.
Vi mös en liten stund och jag hoppades att han skulle somna om.
Men icke!
Efter en stund viskade han: "Tv!"
Det var bara att kliva upp.
Så jag klädde på mig och skulle just gå ut med hunden då dottern kom sömnigt vinglande.
De kurade ihop sig i soffan och jag gick ut i regnet.

När jag kom in satte jag en bulldeg och medan den jäste åt vi frukost.
Vilket på helgerna betyder att ungarna sitter i soffan och jag ensam i köket.
Lite trist.
Men å andra sidan kan man sjunka in i en bok medan man äter utan att ha
dåligt samvete.

Bullarna blev inte så bra.
Degen döbakt på något sätt.
Vet inte vad jag gjorde för fel?
Har aldrig misslyckats med bullar förr.
Men de gick att äta i alla fall.

Vid middagstid åkte vi ut till "vårt" hus.
Hyresvärden tog med min son på traktorkörning och jag och dottern
gick för att se på de nyfödda lammen.
Dottern stannade i dörren, tyckte det var läskigt med de bräkande tackorna.
Men de tystnade snart när de förstod att de inte skulle få mat.
Dottern mös och valde ut det sötaste lammet som "sitt".

Sonen fick köra balar till hästarna.
Jag och dottern såg på och vi ville klappa hästar vi också men det var så lerigt
att vi inte kunde ta oss över och komma bort till hästarna.
Det var bara sonen som fick klappa "vår" islandshäst Saga.

Sen tog vi en lov till hönshuset och hämtade ägg.
Hönsen har kommit igång och värpa nu.
På en pinne satt en helt annan fågel, nämligen en påfågel!
Vi plockade med oss några vackra stjärtfjädrar.
Det ska bli härligt att se honom strutta runt på gården i sommar.
Hoppas att räven låter honom vara.

Vorstehvalpen hängde oss i hälarna hela tiden, pigg och glad.
Sonen var överförtjust och kastade pinnar för glatta livet.
Dottern är mindre förtjust i hundar.
Speciellt om de är lika stora som hon och ska pussas hela tiden.

Däremot föll hon för den gamle katten som är den mest kelna jag
någonsin träffat.
Det räcker att titta åt hans håll så spinner han.
Dottern satt och sjöng sånger för honom och de såg ut att må lika gott
båda två.

Till slut gick vi och tittade i huset.
Barnen fick se sina rum.
Det fanns fortfarande en hel del grejor kvar så barnen hade nog svårt att
se hur det kommer att se ut sen.
Det behövs lite färg på något ställe och någon tapet vill jag nog byta
men jag har fria händer att fixa vad jag vill och lämna kvittona.
Bra!
Jag gillar att fixa!

När vi hade fikat åkte vi hem och barnen var tysta i bilen.
Efter en stund sade sonen "Jag vill bli som (hyresvärden). Köra traktor och ta hand om djuren,
klippa fåren lite och gå in till barnen med ägg. Och så vill jag ha en egen labrador...."

Nu längtar vi efter att flytta.....