Tystnad, tack

Det är alldeles tyst.
En klockas tickande är det enda som hörs.

Här långt ute i skogen vill teven inte fungera.
Jag vet inget om de program mina kollegor pratar om.
Mina kvällar är alldeles tysta.

Ett rofyllt susande från spisen där en värmande eld brinner.
Nöjt suckande från katten.
Snarkningar från hunden.

Så ser mina kvällar ut när barnen inte är här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0