Dagarna som räknas

Jag är inne i en period då sex känns ganska ointressant.
Vet inte om det är vanligt men så funkar i alla fall jag.

Jag har inget behov av det.
Tänker inte på det mer än i den meningen att jag kanske borde tänka på det.

Jag kan plötsligt bli äcklad av bara tanken.
Såg på min snart sexåriga dotter vid frukostbordet idag och kom av någon anledning
att tänka på en kvinna från Island som jag hörde berätta om hur hon och hennes
syskon skickades runt med taxi nattetid till olika karlar på uppdrag av sin far.
Tänk om någon skulle röra min dotter.
Jag höll på att kräkas.

Sex är komplicerat för mig.
Det finns så mycket skam i det på något sätt.
Har man blivit illa behandlad så sitter det kvar, hur mycket än förståsigpåare säger att
man ska lämna det bakom sig.

Så är det bara.