Dagarna som räknas

Hemma med sjuk dotter idag igen.
Trots att hon äter penicillin har hon fått feber och ont i halsen
en andra gång.
Ringde vårdcentralen men de bad oss avvakta.

Borde nästan tacka dottern som lyckas pricka in de värsta
snödagarna i alla fall!

Min hästlängtan har satt fart igen.
Den gör det med jämna mellanrum.
Jag plumsade ut i hagen för att snusa lite på islänningen Saga.
Hon låg ner och jag kelade med henne så hon lade ner huvudet
i snön och slöt ögonen.
Tycker synd om henne.
Hennes hovar ser inte bra ut.
Jag tror hon har fång eller nåt.
Är ju inte så bra på sånt där.
Men att en häst ligger ner mycket och ömmar när den går kan ju
till och med jag förstå inte är normalt.
Jodå, jag har påtalat detta för ägaren.
Kan han inte bara ge henne till mig så kanske jag kan hjälpa henne?

Min hästlängtan handlar egentligen inte så mycket om själva
ridningen. Mest vill jag umgås och lära mig förstå hästars språk.
Jag vill vara en av dem, på något sätt.
Natural horsemanship är väldigt intressant, tycker jag.
Men jag har ju ingen häst att gå på kurs med.


Fick låna en tidning av en kollega igår.
Tidningen heter Nära och handlar om andlighet.
Gick och lade mig klockan tio men insåg plötsligt att klockan var elva...
Intressant läsning med andra ord.

Nu tittar solen fram!