Dagarna som räknas

Hajade till när sonen kom till mig med panik i blicken
och bad om hjälp att få loss cowboyhattens snöre som
snott sig runt hans hals.

"Du vet ju att jag hatar när det är något mot halsen!"

Mindes alla gånger han klagat över en för snäv
tröjringning, en jacka som smitit åt runt halsen, eller
när jag råkat krama honom lite för hårt.

Och plötsligt landade spåtantens ord i mig.
Henne jag träffade för sju år sedan.

"Din son var din morfar i sitt förra liv."

Morfar.
Som jag aldrig träffade eftersom han försvann ur tiden
när min egen mor var i tioårsåldern.

Morfar.
Som hängde sig.