I ett dunkelt rum

Tröttheten kramar mig hårt.

Det är så mycket nytt på jobbet
och mitt huvud känns tungt och virrigt.

Jag sänker kraven och gör ingenting.
Låter mig vara.

Längtar efter sängens lugnande mjukhet.
Saknar hans varma bringa mot min rygg.

Imorgon är en annan dag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0