Dagarna som räknas

Jag älskar min vilda trädgård.
Vi är nog lite lika.

Vissa delar så ordningsamma och fina.
Andra spretiga och helt galet vilda
och allt det där som borde rensas bort får växa kvar.

Det finns de som säger sig inte veta hur det känns att leva.
Mina nässlor hjälper dig gärna om du lägger dig däruti.

Skuttar ikapp med en groda
som undkommer med nöd och näppe.
Gömmer sig under hagtornsträdet.

Trädgårdssnäckorna samtalar långsamt
och jag undrar om de någonsin får sagt allt de vill.
Det finns kanske inte mycket att tala om
i sniglarnas värld.

Mitt i fjolårslöven växer rabarbern.
Vid husets vägg blommar jordgubbsplantor.
Tulpanernas stänglar vajar kala och sorgsna.
Min tokiga hund äter av dem, en efter en.

Svalorna kastar sig halsbrytande över grannens tak.
Ser dem mot kvällshimmel i aprikos.
Äppelträden står nu i full blom.

Det är så vackert att man kan gråta.

Jag trivs här.
Det är hemma för mig.
Om än till låns.