Dagarna som räknas

Idag har jag ridit islandshäst.
Det är så väldigt underbart att göra det.

I hela mitt liv har jag drömt om att bli en hästmänniska.
Förstå dem.
Få vara en del av deras liv och betyda något.

Inte bara rida alltså.
Nej, i min dröm vill jag bli ett med hästen.
Vara häst, liksom.

Igår kväll kikade jag på hemsidan till turridningen.
Behövde kolla den något knepiga vägbeskrivningen.

Passade på att kika igenom bilderna på deras hästar
Ställde frågan till mig själv "Vilken av hästarna får jag?"

Jag kikade snabbt igenom listan och fastnade på "Olga".
Tittade en gång till.
Fastnade på samma.

Vilken tror ni att jag fick?

Jag åkte dit ensam.
Hamnade i en grupp kvinnor.
Alla kände inte varandra men alla hade åkt dit tillsammans med någon.
Utom jag.
Jag som är så feg åkte dit alldeles ensam.
Modigt av mig, ska ni veta!

Jag lärde mig jättemycket.
Kändes verkligen som jag gjorde framsteg.
Och utan sällskap kunde jag koncentrera mig på det jag ville;
att lära mig mer om islandsridning.