Sårbar
Något hände förra helgen.
En förändring i atmosfären.
Ett förändrat stämingsläge.
Kanske var det lufttrycket, hösten.
Mest tror jag det var universum.
Jag är känslig som en varelse utan hud.
Minsta fläkt, minsta känsla av värme eller kyla.
Påverkas och antingen lyfter eller dyker.
En vecka utan hud.
Dagar då ord biter som isande kyla.
Allt går rakt in och det svider.
Svider och jag blöder och kan inte värja mig.
Tårarna kommer när jag minst anar det.
Söker lite ro.
Som alltid är det lättast att vara
med naturen
djuren.
En förändring i atmosfären.
Ett förändrat stämingsläge.
Kanske var det lufttrycket, hösten.
Mest tror jag det var universum.
Jag är känslig som en varelse utan hud.
Minsta fläkt, minsta känsla av värme eller kyla.
Påverkas och antingen lyfter eller dyker.
En vecka utan hud.
Dagar då ord biter som isande kyla.
Allt går rakt in och det svider.
Svider och jag blöder och kan inte värja mig.
Tårarna kommer när jag minst anar det.
Söker lite ro.
Som alltid är det lättast att vara
med naturen
djuren.
Kommentarer
Postat av: nynnande
Åh vad din blogg tog lång tid att ladda...
Men du - det verkar som om vi turas om att ha tårarna på lut? Fast jag tror att jag känner mig lugnare, stadigare bara för att min man är bortrest. Slut på lugnet idag...
Hoppas du snart kommer i fas med universum.
Trackback
